Med det sista lilla unset av kraft...

...det kommer en tid då kroppen, sinnet och hela ens essens skriker att det är dags för jullov. När de sista små uppgifterna ter sig som oöverstigliga berg - när peppen helt enkelt bestämt sig för att ta ledigt.

Jag kan få känslan av att man framåt de sista veckorna innan jul (med vintertrötthet, i ett ständigt frysande läge) liksom griper sig fram med isdubbar för att inte trilla ner i en vak. Ett hack för varje sak som bockas av; tenta, projektrapporter, julklappsinhandling, klientsammanfattningar, glöggpartyn och avslutningar.

Termin 7 är onekligen en intensiv termin, inte minst eftersom det pågår så många saker parallellt. Och kanske ännu mer för att yrkeslivets allvar börjar hägra allt närmre. Nu funkar det inte riktigt längre att strunta i att göra saker - klienten exempelvis - och onekligen är det så att ju mer man struntar i desto mindre tid finns det kvar att ta igen det på.

Förhoppningsvis kommer julhelgen ge lite perspektiv på det som skett den här hösten så att mellandagarna kan bjuda på en lite mer ingående reflektion av Termin 7 och allt den har att erbjuda.

Tills dess: en riktigt riktigt God Jul!

Frida

Jag hade nästan glömt hur det känns...

Alltså det här med tenta-ångest. Jag får flash-backs från de första terminerna på psykologprogrammet, men det har känts så avlägset det senaste året. Min senaste salstenta skrev jag på termin 5, som jag gick VT2009 - alltså ett och ett halvt år sen. Sen har det varit idel hemtentor, seminarieexaminationer, case papers, praktik och annat. Och det är kanske så att man helt enkelt glömmer bort hur det går till att skriva en salstenta... hur det går till att plugga inför den... när man egentligen borde sätta igång.

Men nu är det dags om 12 dagar för arbets- och organisationsteorierna att tentas av. En tenta som det cirkulerat många rykten kring, det ena märkligare och det andra hemskare än det tredje. Det är konstigt det där med hur det skapas så mycket rykten kring vissa moment på programmet. Termin 7 känns generellt som en mytomspunnen termin.. externatet, klienthandledningen och så den här tentan. Men mer om myterna en annan dag... idag är jag uppfylld av tentan - kanske mest eftersom den intensiva delen av mitt tentaläsande började igår. Ja, alltså, mitt läsande inför tentan överhuvudtaget (minus 2 kapitel i en bok) började igår. Och det är väl sådär halvcharmigt när man inser att man nog börjat alldeles för sent (eller snarare att man ägnat sig åt alltför många andra viktiga/intressanta/roliga/frivilliga saker för att ha haft någon tid med det som faktiskt är obligatoriskt att klara av för ens kommande yrke). Att tiden innan tentan faktiskt bara är så lång och att det faktiskt tar ganska lång tid att plöja igenom de där böckerna... tentapluggande mot klockan känns generellt som en lagom konstruktiv idé stressmässigt sätt - men - är trots allt ofta ganska effektivt i mitt fall. Och vanligt förekommande. Om någon känner till någon bra studie på varför man ofta överskattar hur mycket tid det är kvar och underskattar hur lång tid det tar att göra saker och ting så hör av er! Tills dess tänker jag tillämpa aktiv problemfokuserad coping, med andra ord läsa,läsa,läsa,läsalitetill,läsa och slutligen läsa. Jag och SocBet, Eriksson-Zetterquist och Millward.

Frida